Så revolutionerar superdatorerna forskningen

SeRCs föreståndare Dan Henningson, framför KTHs superdator Beskow.

Kraftfulla superdatorer revolutionerar fler och fler forskningsområden. Genom datadriven forskning, också kallad e-vetenskap, kan forskarna nu ge svar på frågor som tidigare varit omöjliga att besvara.

e-vetenskap skapar just nu ett fascinerande skifte inom forskningen. Med hjälp av modern informationsteknik och databaserad forskning skapas nya metoder för att angripa stora och komplexa problem som tidigare inte gått att hantera.

Nyckeln till e-vetenskapens framsteg har varit utvecklingen av extremt snabba och kraftfulla datorer. Dessa superdatorer kan hantera data som tidigare varit allt för omfattande och komplex för att forskare skulle kunna studera den. Det innebär att forskare idag inte behöver förlita sig på enstaka teorier och experiment, istället kan de med superdatorernas hjälp samla, analysera och dra slutsatser av de ofantliga mängder data som vetenskapen genererar.

Det här är ett område där det hela tiden händer otroligt mycket. e-vetenskap skapar helt nya sätt att driva forskningen framåt inom många olika fält, förklarar Dan Henningson, professor i strömningsmekanik och föreståndare för Svenskt e-vetenskaps centrum, SeRC.

Ny superdator
Ett exempel på
den tekniska utvecklingen är KTHs superdator Beskow som nyligen invigdes. Beskow är Nordens kraftfullaste dator, bestående av 56 000 parallella processorer, och även den enskilt största investeringen som gjorts i en forskningsdator i Sverige.

Enligt Dan Henningson är Beskow en viktig infrastruktursatsning för att kunna bedriva både forskning och utbildning inom exempelvis, klimatmodellering, plasmafysik, strömningsmekanik, neurovetenskap, materialforskning och simuleringar på molekylär nivå. Dessa fält, menar han, är viktiga för både svenska universitet och företag och med Beskow får man rätt förutsättningar för att utveckla den forskningen.

Den här typen av datorer har blivit väldigt viktiga inom nästan alla forskningsfält. Tekniken innebär också att vi istället för att göra forskning i naturen kan göra den oerhört mycket snabbare genom simuleringar på datorn, säger Dan Henningson.

Simulering av en öppning av en jonkanal. Öppningen sker på mindre än en millisekund och skapar de signaler i nervsystemet som bland annat ligger bakom dina hjärtslag. Visualiseringen är gjord av Jyrki Hokkanen, CSC.

Snabb utveckling av tekniken

Utvecklingen av nya superdatorer har gått otroligt snabbt. De första superdatorerna, som lanserades på 1980-talet, hade en hastighet som motsvarade en iPhone. Datorer som Beskow är upp emot 10 miljoner gånger snabbare än dessa och utvecklingen fortsätter bara framåt.

– Om 10-15 år förväntar vi oss ha datorer som är 10 000 gånger snabbare än Beskow och då kanske du har en dator som Beskow i fickan, säger Dan Henningson.

För att hänga med i den utvecklingen och även bygga kompetens kring hur man kan använda tekniken, utsåg regeringen 2010 e-vetenskap till ett av 20 strategiska forskningsområden. Ett resultat av detta var att KTH, Linköpings universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet skapade det gemensamma centrumet, Swedish e-Science Research Center, SeRC. 

– Genom SeRC vill vi skapa en helhetssyn och samordna våra resurser och våra strategiska mål för att hitta nya sätt att utveckla forskningen och angripa problem. Ett tydligt tecken på att SeRC har lyckats är att vi fått väldigt höga betyg i den internationella utvärderingen av strategiska forskningsområden, säger Dan Henningson.

 

Presenteras av:
 

SeRC är ett långsiktigt forskningssamarbete med fokus på datadriven forskning och storskaliga beräkningar.  Satsningen bedrivs i samverkan mellan KTH, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Karolinska Institutet och man får 30 milj per år från regeringens satsning på strategiska forskningsområden.

www.e-science.se

(Visited 104 times, 1 visits today)