Industrin i Sverige tycks allt mindre fokusera på hårdvara och mer på system, tjänster och media. Nanoelektroniken är trots allt den fundamentala plattformen som all systemteknik vilar på och vi har så mycket mer att ge på detta strategiska område. Det menar Mikael Östling, professor vid KTH och chef för avdelningen integrerade komponenter och kretsar. Han vill öka intresset för nanoteknologin och nanoelektroniken.

–Vi kan bidra till utvecklingen för nästa generationers nanoelektronik. Vi arbetar med grundforskning, tillämpad forskning, startup-verksamhet och pilotproduktion. KTH och vårt Electrumlaboratorium fungerar dessutom som ett mycket bra stöd åt nya entreprenörsföretag som vill visa så kallad proof of conceptlösningar.

»Det här handlar om grön energi och väldigt samhällsnyttig forskning«

Grundforskning

KTH har flera projekt med sponsring från EU och de svenska finansiärerna Vetenskapsrådet, VINNOVA, Wallenbergstiftelserna och SSF, Stiftelsen strategisk forskning. Mikael Östling lyfter särskilt ett spektakulärt KTH-projekt i samarbete med SSF som handlar om tredimensionella germaniumkomponenter. Det handlar om grundforskning, men man har också ett antal tillämpade delar:

–Vi utvecklar nya och väldigt små transistorer, som vi kallar nanotrådstransistorer. Transistorerna behöver bli allt mindre, men samtidigt packar vi in så många fler på ett chip, flera miljarder, att vi snart inte får plats. Vi bygger då tredimensionellt på höjden istället, staplar transistorerna på varandra. Förbindelseledningarna blir kortare och signaleringen i kretsen snabbare. Vi byter samtidigt material från kisel till germanium av två skäl. De kan tillverkas vid lägre temperatur, vilket gör att ”de undre” transistorerna inte skadas i tillverkningsprocessen. Dessutom medger germanium lägre spänningar än kisel. Det minskar effektförbrukningen i kretsarna.

Samhällsnyttig forskning

Den nya teknologin erbjuder en radikal minskning av den globala energiförbrukningen. Inte minst viktigt med tanke på att så mycket som fem till tio procent av världens elenergiförbrukning går åt för att hålla datorer och internet igång.

–Våra transistorer är effektivare och drar mindre energi. Det här handlar om grön energi och väldigt samhällsnyttig forskning, säger Mikael Östling.