Detaljstyrning hindrar innovationer i det offentliga



Ökad innovationskraft ses som en nödvändighet för att offentliga verksamheter ska kunna möta framtidsutmaningar. På SKL satsar man därför stort på att hjälpa kommuner och landsting att våga släppa loss sin innovationskraft.

Klas Danerlöv arbetar som samordnare för innovationsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Han ser idag stora hinder för

kommuner och landsting att kunna bli bättre på det viktiga innovationsarbetet. Trenden inom offentliga verksamheter har på många sätt gått mer mot detaljstyrning och likriktning snarare än nytänkande och innovation.

Man kan säga att vi de senaste 10-15 åren gått mot att det blir mer konformt, reglerat uppföljningsbart, vilket inte riktigt är samma sak som innovationsfrågor. Så det gäller att hitta utrymme eller skapa sig utrymmen för att kunna fråga sig om man kan göra saker på ett helt annat sätt än idag, säger han.

Statlig detaljstyrning  gör det svårt för kommuner och landsting att utveckla lösningar utifrån sina egna förutsättning. Dessutom menar Klas Danerlöv att det saknas kompetens kring hur man arbetar med innovation inom offentlig verksamhet. Den kompetensbristen hindrar kommuner och landsting från att ta tillvara på den innovationskraft som finns bland både medarbetare och medborgare.

– När det gäller kompetens så är det framförallt genom vårt samarbete med Vinnova som vi kan stötta på olika sätt. Både med vår gemensamma kunskap men också genom att vi gör utlysningar tillsammans, där kommuner kan komma in i ett nätverk och få viss finansiering. Det finns också exempel på kommuner och landsting som gör detta på egen hand t.ex. med närliggande högskola/universitet. Då bygger man den här kompetensen och förmågan i sin egen organisation, förklarar Klas Danerlöv.

Rädsla att göra fel ett stort hinder

En annan viktig aspekt handlar om mod. Enligt Klas Danerlöv finns det ofta en rädsla för att göra fel när man avviker från det vanliga förfarandet vid till exempel en innovationsupphandling. Just kring innovationsupphandlingar har SKL därför ett projekt som heter ”Tidig dialog” tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och Teknikföretagen. Projektet ger stöd i enskilda upphandlingar för att upphandlarna ska våga ge sig ut och prata med marknaden vad det finns för innovativa alternativ. Något som man ofta drar sig för.

Det finns en rädsla kring att bjuda in företagen tidigt, då det saknas tradition att göra affärer på ett sådant sätt, det finns även en farhåga att sådana kontakter kan leda till överklaganden, men erfarenheten visar att det snarare är tvärtom.

Enligt Klas Danerlöv riktar sig allt detta arbete mot att hjälpa kommuner och landsting att göra innovation till en naturlig del av verksamheten. Målet är alltid att bygga kapacitet snarare än att genomföra enskilda innovationsprojekt.

Att leda en verksamhet som vill innovera och förnya kräver mod och kunskap och även ett utrymme att misslyckas ibland. Vårt mål är att fler kommuner och landsting vågar släppa taget och frigöra den innovationskraft som finns hos medarbetare och invånare.

Klas Danerlöv, SKL. Foto: Tomas Söšdergren

Läs mer om SKLs arbete för att öka innovationskraften inom kommuner och Landsting på:

www.skl.se

(Visited 143 times, 1 visits today)