Innovationsmyndigheten Vinnova arbetar ständigt med att stödja innovationsklimatet i Sverige, framförallt när det gäller företag och akademin. Sedan några år tillbaka satsar man dock på att förbättra innovationsklimatet även inom offentlig verksamhet.

– Vi har sett ett behov av att stärka de här aktörerna. Många gånger är man kanske inte lika van vid att jobba med forskning och innovationer som akademin eller företagen är. Så de här satsningarna är till för att stärka den egna innovationskraften inom offentlig verksamhet. Det är en stor aktör som är både beställare och kravställare för innovationer. Men också användare av många av de innovationer som tas fram och som ska ut i den offentliga verksamheten. Där ser vi en stor potential, säger Karin Eriksson, programledare på Vinnova för Innovationskraft i offentlig verksamhet.

»Det handlar om att fånga upp behov och nyskapande idéer till lösningar från medarbetare för att förbättra det egna arbetet«

Precis som i sin övriga verksamhet gör Vinnova detta genom att finansiera projekt via utlysningar och genom att föra samman intressenter som kan lära av varandra. Ett exempel är utlysningen FRÖN där offentlig verksamhet kan söka pengar till projekt för att stärka sin egen innovationsförmåga.

–  Det handlar om att fånga upp behov och nyskapande idéer till lösningar från medarbetare för att förbättra det egna arbetet. Sedan har vi ett annat program kring innovationskapacitet som handlar mer om att bygga miljöer och strukturer. Det handlar bl.a om att öka implementeringen av innovationer inom organisationen och att de ska överleva längre än projekttiden, säger Karin Eriksson.

Drar lärdomar av föregångare

En viktig del av Vinnovas arbete handlar också om att föra vidare de goda exempel som finns på innovation inom offentlig verksamhet. Ofta finns det mycket för kommuner att lära av regioner och landsting, som generellt sett har en större erfarenhet från vården när det gäller att arbeta med forskning och innovationer. Ett exempel är de sex innovationsslussar som Vinnova varit med och finansierat. Tanken med Innovationsslussarna är att skapa miljöer som gör det enklare för vården att fånga upp medarbetarnas innovativa idéer, och omsätta dem till verklighet tillsammans med näringslivet.

– I år har vid gett bidrag till 11 kommuner för att starta förstudier kring Idéslussar för kommuner och nästa år kommer vi ha en ny utlysning där kommuner kan söka utvecklingsbidrag för att kunna bygga de här miljöerna. Idén kommer från satsningen på Innovationsslussarna som har funnits inom hälsa och sjukvården i flera år, säger Karin Eriksson.

Implementering en stor utmaning

Även om ökat innovationsarbete inom offentlig verksamhet är ett område med stor potential, så är det inte helt enkelt att genomföra. En stor utmaning handlar om att underlätta implementeringen av ett innovativt tankesätt i verksamheten, så att arbetet inte upphör i och med projekten avslutas. På Vinnova arbetar man även med innovationsledning för att  stärka chefer att våga arbeta innovativt. Ett annat hinder för att implementera innovationer är de ekonomiska styrsystem som idag finns inom vård och omsorgen.

– Vi har flera pågående projekt inom hälso- och sjukvården och inom omsorgen när det gäller ersättningsmodeller. Vi ser att det utvecklas många innovativa distanslösningar för vården, vilket innebär att patienten kan behandlas i hemmet i högre grad. Men så länge huvudmännen fortfarande får betalt för att patienterna faktiskt kommer till väntrummet eller att hemtjänsten får betalt för att de är ett visst antal timmar hos brukaren, då finns det inget incitament att arbeta på det nya sättet. Det ekonomiska styrsystemen som finns idag kan ibland hindra användandet av innovationer och det är det vill vi ändra på, förklarar Karin Eriksson