Lärosätena och innovationskontoren i innovationssystemet



I Sverige finns idag 38 lärosäten som bedriver forskning. En central uppgift hos dessa lärosäten, förutom att bedriva forskning och utbildning, är att samverka med det övriga samhället genom att förmedla resultaten av sin forskning och samarbeta med institutioner och företag.

Kravet på universitet och högskolor att arbeta aktivt för att sprida kunskap om sin forskning och dess tillämpning i samhället har funnits sedan 1977 men så sent som 2009 reviderades det kravet för att förtydliga uppgiften. I högskolelagen formuleras detta som att :

"I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta". 

Tanken bakom detta är att en större samverkan mellan akademi och näringsliv ska leda till mer konkurrenskraftiga företag genom att innovationsklimatet stärks. Något som också ofta efterfrågas av näringslivet.

Innovationskontoren

I samband med den nya högskolelagen 2009 gav regeringen också sju lärosäten möjlighet att utveckla specifika innovationskontor vars uppgift var att:

”Ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer.” 

Idag finns 12 stycken innovationskontor på lärosäten i Sveriges om aktivt stödjer akademiker att göra sin forskning mer tillgänglig och kommersialiseringsbar. Enligt Ulrika Cattermole på Innovationskontoret Syd vid Lunds universitet, som stödjer lärosätena i södra Sverige och Blekinge, hjälper kontoret forskarna på många olika sätt.

– Det finns olika sätt att arbeta med detta område och det varierar mellan projekten. En forskningsidé som kommer till innovationskontoret är inte sällan relativt vagt formulerat ur ett marknadsmässigt perspektiv. Genom att projekten möter erfarna affärsutvecklare, får tillgång till patentexperter och juridiskt stöd hjälps de med konkretisering av idén och hur de skall arbeta vidare med det kommersiella nyttiggörandet. Riskreducering är en betydelsefull faktor och innovationskontoret har avsatta medel för att validera idén i förhållande till marknad. Dessutom är nätverk och relationer viktiga faktorer, säger hon

Hur viktig är kontakten som innovationskontoren ger med näringslivet för akademin?

– Det är väldigt viktigt att universitet och högskolor har relationer med näringslivet och innovationskontoret är en del av detta nätverk, men inte den enda skärningspunkten för samhandling mellan akademi och näringsliv.

Sveriges 12 innovationskontor:

1. UU Innovation
2. Innovationskontor Syd
3. Innovationskontor Norr
4. InnovationskontorEtt
5. Innovationskontoret vid Karolinska institutet
6. KTH Innovation
7. Innovationskontor Väst
8. Innovationskontor Fyrklövern
9. Innovationskontoret vid Stockholms universitet
10. Forsknings- och innovationskontoret vid Göteborgs universitet
11. SLU Innovationskontor
12. Innovationskontoret vid Luleå tekniska universitet

Print

Källa & Illustration:

SNITTS

(Visited 299 times, 1 visits today)