Den åldrande befolkning innebär stora vårdutmaningar för både kommuner och landsting. Därför bygger Innovation Akademiska och Uppsala kommun ett gemensamt kompetenscentrum där företagen, sjukhuset och kommunen tillsammans ska hitta de innovationer som krävs.
För att vårdinnovationer ska bli framgångsrika är det viktigt att de både testas och utvecklas i de miljöer där de ska användas. Sedan fem år tillbaka driver därför Innovation Akademiska en testbädd på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Testbädden har hittills skapat över 100 samarbeten där företag och innovatörer utvecklat sina idéer i samarbete med klinisk expertis på sjukhuset.
Genom att möjliggöra feedback från både experter och patienter under produktutvecklingen, har samarbetet både underlättat och snabbat på utvecklingen av nya innovationer. Dessutom säkerställer testbädden att innovationerna faktiskt uppfyller reella behov inom vården, en process som även sänker riskerna för de deltagande företagen.
Men även om testbädden varit framgångsrik så har den också sina begränsningar. Ett exempel är inom äldrevården där många lovande innovationer inte nödvändigtvis utvecklas bäst i en sjukhusmiljö.
– Vi ser många företag som jobbar med exempelvis distansvård och som utvecklar lösningar för äldrevården. De lösningarna följer patienternas behov men de följer inte nödvändigtvis sjukhusens organisation. Därför behöver vi hitta lösningar som löser övergången mellan sjukhus och till exempel vård i hemmet, säger Annika Remaeus på Innovation Akademiska
Nytt samarbete med kommunen
En nyckel för att lösa den här utmaningen är, enligt Annika Remaeus, att man lyckas inkludera alla delar av vården inklusive patienter och anhöriga i innovationsarbetet. Därför genomför Innovation Akademiska nu en helt ny satsning tillsammans med Uppsala kommun, där man tillsammans bygger ett nytt kompetenscentrum för vård- och omsorgsprojekt.
Samarbetet bygger på samma metodik som testbädden men innebär också att kommunen och sjukhuset får en möjlighet att tillsammans titta på hur man kan förbättra vården. Det kan handla allt från ny teknik till nya arbetsätt eller att se över ersättningsmodeller som hindrar innovationerna från att slå igenom.
– Det finns ett gemensamt intresse från sjukhusen och kommunerna och man vet inte på förhand vems processer man behöver förändra när det handlar om innovation. Utan det ser man först i det gemensamma arbetet, förklarar Annika Remaeus.
Den nya satsningen innebär dessutom att deltagande företagen får tillgång till ännu fler miljöer där man kan utföra tester på sina produkter. Därmed tror Annika Remeus att det nya samarbetet kommer innebära tydliga vinster för alla de deltagande parterna och samhället i stort.
– Om vi tittar på det här med äldrevården så är det en viktig fråga att adressera. Det är idag ofta ett flöde mellan vård på sjukhus och vård i kommunens regi. Det flödet behöver vi se över både från ett kostnadsperspektiv och när det gäller patientsäkerheten.
Presenteras av:
Innovation Akademiska en del av Akademiska sjukhuset
Testbädd med mål att förkorta tiden från idé till färdig produkt hos patient
Antal anställda: 6 st
Antal verksamma år: 5 år som etablerad testbädd
Kompetens: Sjukvårdspersonal, Innovatör, Användbarhet, Företagare, Produktutveckling, Projektledning, Kliniskverifiering, Testledning.
Erfarenhet av mer än 100 samarbeten från klinisk produktutveckling
Innovation Akademiska delfinansieras av Vinnova och är en av det internationella testbäddssamarbetet NoTeb
Läs mer här:
Annika Remaeus, Avdelningschef Innovation Akademiska.
NoTeB, Nordiskt tesbäddsamarbete
Innovation akademiska ingår i det nordiska testbäddsammarbetet NoTeB
Nordiska testbäddsprojektet har tillsammans ett fördjupat samarbete där syftet är att skapa ett internationellt nätverk och samarbete mellan testbäddar på skandinaviska universitetssjukhus.
Samarbetet blir ett gränsöverskridande utbyte mellan innovatörer/företag och vårdgivare. Företag och innovatörer ges möjlighet att testa produkter och tjänster i vården i de olika länderna samtidigt som ett utbyte av etablerad expertis och erfarenheter sker.
Deltagande nationer är Danmark, Norge, Sverige och Finland, som alla bidrar till utveckling, testning och utnyttjande av varandras living lab expertis.
Det treåriga NoTeB projektet koordineras av Centrum för hälsa och teknik, Uleåborgs universitet Finland.
