I drygt 20 år har högskolornas forskningsfinansiär, KK-stiftelsen, arbetat med att stärka Sveriges konkurrenskraft. Genom att enbart finansiera samarbetsprojekt mellan företag och akademi hoppas man omsätta kunskap till tillväxt och idéer till exportsuccéer.

– Samproduktion är i högsta grad en win-win-situation och jag kan inte för mitt liv förstå varför man inte utnyttjar detta i mycket högre grad. Man tillför olika saker och därmed blir 1+1= 3 istället för att alla är fastlåsta i sitt, säger Ulf Hall, kommunikationschef för KK-stiftelsen.

Ända sedan starten 1994 har samproduktion varit ett krav för KK-stiftelsens projekt. För att ett projekt ska bli finansierat krävs, vid sidan av vetenskaplig kvalitet, att nyttan för näringslivet kan visas upp, att minst två företag deltar och att näringslivet medverkar aktivt i forskningen till ett värde som är minst lika stor som KK-stiftelsens finansiering. 20 år senare har KK-stiftelsen betalt ut över 8,7 miljarder kronor till forskning och kompetensutveckling, satsningar som är avgörande för den svenska exportindustrin.

– Vi lät göra en undersökning tillsammans med Mälardalens högskola 2012 där Novus ringde runt till de största exportföretagen i landet och frågade vad som skulle få dem att lägga mer forskning i Sverige. Då svarade 82 procent att de skulle göra det om samarbetet mellan akademin och företagen ökade och 78 procent sa att de skulle göra det om regeringen skulle satsa mer på företagsnära och behovsmotiverad forskning, förklarar Ulf Hall.

»Andra finansiärer borde definitivt kräva att få in fler perspektiv och fler aktörer i forskningsprojekten«

Enligt Ulf Hall är det tydligt att tillgången på rätt kompetens är avgörande för konkurrenskraften hos den svenska bas- och tillverkningsindustrin, som också står för den största delen av svensk export.  Han hänvisar bland annat till forskningsresultat från Jönköpings universitet som visade att en högutbildad medarbetare är tre gånger så produktiv och att den högutbildade delen av arbetskraften stått för hälften av den ekonomiska utvecklingen i Sverige mellan 2001 och 2010.

För bas och tillverkningsindustrin har därför satsningarna på Sveriges nya universitet och högskolor blivit avgörande. Dessa lärosäten ligger oftast inte runt storstadsregionerna utan är spridda runt om i landet där en stor del av exportföretagens produktion finns. Med profilerade lärosäten i närheten blir det därför lättare för företagen att rekrytera och att utveckla innovationer, menar Ulf Hall. En viktig del av KK-stiftelsens uppdrag har därför varit att hjälpa dessa lärosäten att skapa starka forskningsprofiler som motsvarar de behov som finns bland företagen i deras närhet.

– Vi lät göra en vetenskaplig studie där Damvad tittade på åtta av de tunga profilsatsningarna som vi gjorde. De kunde konstatera att de här profilsatsningarna verkligen lett till ledande forskningsmiljöer och det är alltså forskningsmiljöer i samproduktion med företag. Man kunde också konstatera att företagen som deltog ökade sina förädlingsvärde per anställd med 27 % jämfört med de som inte hade deltagit. Den totala ökningen av förädlingsvärdet var 9 miljarder kronor. Det finns enormt mycket att vinna på den här samproduktionen, berättar Ulf Hall.

Heligheten bakom framgången tror Ulf Hall ligger i att KK-stiftelsen låter näringsliv och forskning själva styra vad man ska forska om. Tanken är att de själva vet bäst vad de behöver och hur de kan hjälpa varandra. För KK-stiftelsen är uppgiften därför snarare att utveckla relevanta och träffsäkra programformer för att maximera effekten av pengarna man investerar.

– Andra finansiärer borde definitivt kräva att få in fler perspektiv och fler aktörer i forskningsprojekten så att man inte bara stirrar blind på den vetenskapliga kvaliteten utan också lyfter in nyttan, förklarar Ulf Hall.