2013 drog VINNOVA, Energimyndigheten och Formas igång ett miljardprojekt för att stärka den svenska konkurrenskraften inom några utvalda svenska styrkeområden. Med en långsiktig finansiering skapar de strategiska innovationsprogrammen helt nya arenor för innovationsarbete och samverkan och mellan näringsliv och akademi.

– Det har har funnits liknande satsningar tidigare med branschprogram där man haft den här typen av sammanslutningar mellan näringslivet, akademi, institut och forskningsprojekt. Men nu ville man se en större samverkan och få områdets viktiga aktörer att själva gå ihop, definiera och kraftsamla. Det ska inte vara vi som sätter målbilden utan dem, det är aktörsdrivet och det är den stora skillnaden, berättar Peter Åslund på Vinnova som sitter i programledningen för de strategiska innovationsprogrammen.

De strategiska innovationsprogrammen är alla baserade på innovationsagendor där aktörer inom ett visst område gått ihop för att visa hur man vill kraftsamla och samverka för att skapa innovationer. VINNOVA, Energimyndigheten och Formas har sedan gått igenom agendorna tillsammans med utomstående bedömare för att hitta de mest lovande områdena där ett innovationsprogram kan få störst genomslag. De agendor som blivit omvandlade till program har sedan fått upprätta ett programkontor som genom utlysningar fördelar forskningspengar till spännande innovationsprojekt inom ämnesområdet.

– Ledorden har varit att de ska utgå från ett svenskt styrkeområde som man ser är av strategisk betydelse och att det ska knyta an till ”globala samhällsutmaningar”. Sen ska satsningen leda till att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft, berättar Sandro Caruso på Formas som också sitter i programledningen.

»Att få ihop de här branscherna är inte så lätt för ett företag men när man har den här plattformen där man samlar hela värdekedjan och de får diskutera är det lättare att få de nya lösningarna«

Utöver att ställa upp vissa krav har myndigheterna till stor del lämnat utformningen av programmen till de berörda aktörerna. Tanken har varit att de, snarare än myndigheterna, vet vilka behov som finns och hur man snabbast kan uppnå bra resultat genom att kombinera akademins forskning med näringslivets behov och kompetens.

Idag har man startat 16 olika strategiska innovationsprogram inom allt från medicinteknik till flygindustrin. Programmen skall pågå i mellan 10-12 år och trots att det ännu är tidigt så kan man enligt de ansvariga myndigheterna redan se positiva resultat i form av nya nätverk, nya idéer intressanta projekt och forskarskolor. I det långa loppet är förväntningarna också stora på att programmen ska kunna leverera nyskapande innovationer. Enligt Vilgot Claesson på Vinnova som är handläggare för programmet inom Internet of Things (IoT) så tror man att nyckeln till framgång är att sammanföra hela värdekedjan inom en bransch och få en bred spridning bland aktörer från både näringsliv och akademi.

– Internet of Things är ett typsikt sånt område. Den här ”thingen” har ofta någon sorts applikation, det kan exempelvis vara industrimaskiner som ska prata med varandra och de sitter ju i ett sammanhang och då krävs det att man har flera aktörer med sig för att göra något vettigt, förklarar han.

Samma sak gäller för programmet BioInnvoation där Peter Åslund är handläggare.

– Pappersindustrin har problem med att deras klassiska produkterna faller. Pappersindustrin vill därför väldigt gärna hitta nya produkter för skogsråvaran och programmet bygger därför på samarbete med kemiindustrin, textilindustrin och skogsindustrin. Av skogsråvara kan man exempelvis göra textilier, man kan göra nya träkompositsmaterial och bränslen som kan konkurrera med oljan. Att få ihop de här branscherna är inte så lätt för ett företag men när man har den här plattformen där man samlar hela värdekedjan och de får diskutera är det lättare att få de nya lösningarna.